Jag har inget bucketlist- inga saker jag måste göra. Ingen bekräftelse när saker är gjorda. Men jag är rastlös och otrygg.
Jag har tagit ett beslut- att sluta vara rädd. Att vara rädd för att inte kunna. Att vara rädd för att misslyckas. Att vara rädd så jag bestämmer mig innan jag ens försökt. Sån har jag ju alltid varit tidigare. Inte vågat testa eftersom jag säkert kommer att misslyckas. Inställningen har kommit med modersmjölken. Lägg till att jag alltid varit styrd av duktigflickasyndrom samt tjock och klumpig.
Men sen 2011 har jag bestämt mig för att jag inte vet om jag kan innan jag försökt. Golfen går ju så där men spelar ibland. Uselt handikapp men vem bryr sig. Skridskoåkningen gick åt pipan- jag kan verkligen inte. Dykningen skrämde mig. Körsången är underbart. Paddlar gör jag ibland
Det senaste är crawlkurs. En urusel simmare är jag men baske mig… efter tre lektioner så kunde jag ta ETT bra tag. Roligt som sjutton är det. Simmar 0700 på fredagarna. Bara en sån sak att få energi en fredagsmorgon. Längtar redan tills nästa fredag
Bara en nackdel… man måste ha badmössa
