Ab vs avundsjuka

Som ni vet önskar jag av hela mitt hjärta att jag hade lämnat mitt gamla liv bakommig. Att jag inte tänkte på det längre, inte sörjde o inte saknade. Av hela mitt hjärta önskar jag ju att det var ogjort, och om så inte var fallet, att jag hade glömt bort det. Men så är det ju inte. Ständiga påminnelser om hur jag önskar att mitt liv var men inte längre är (o nej.. missförstå inte, jag vill under inga omstädnigheter ha tillbaka exmaken. Han är en klumpig oempatisk snobbistisk och elitistisk man)

Och ändå får jag ont i hjärtat när han o hon har kalas. Några av mina bekanta var där. Inga vänner så vitt jag vet. Eller att de varit på event där inte jag varit bjuden. Jag blir så där barnsligt avundsjuk. Och så skäms jag

Jag vet att jag borde sätta på min lista saker som är bra- relationen med Snygg A och StudentF, mina vänner, mitt jobb, min ambition… Men det räcker inte. Det är det som gör livet så surt. Jag vill ha mer, kanske vill jag ha allt.

Och det som gör livet surt, gör att jag inte njuter av det jag har. Att jag har ett bra liv…

 

Det krävs tanketid nu

Annonser

One comment

  1. Det är mänskligt att vara avundsjuk. Alla är det, på ganska mycket faktiskt. Kanske är det hjärnans sätt att säga att vi inte är nöjda utan vill ha mer. Kanske är det vår inneboende tävlingsinstinkt och ”survival of the fittest” som spökar? Skit samma.

    Fortsätt vara avundsjuk, men glöm för guds skull inte bort att vara nöjd med allt som livet ger. Ta ett glas champagne och le mot dig själv. Det hjälper!

    pöss

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s