Eftertankens kranka blekhet

På något konstigt sätt känner jag mig lugnare än på länge. Att det jag trodde faktiskt var sant, att min magkänsla var rätt. Jag har ju varit (och är) så självkritiskt. Allt jag gjorde fel, att jag verkligen var ”otrevlig, egocentrisk och lat”. Det kanske inte var helt och hållet sant. Det fanns andra krafter som jag inte kunde påverka. När maken sa så till mig hävdade han också att fler tyckte det. Hans vänner… ja nu vet jag ju vem det var som höll med….

Men också känner jag mig mer sviken än tidigare.

2 kommentarer

  1. Hur i hela fridens namn kan man göra så?! Tala om för dig att det minsann är andra som tycker så också. Vi är nere på sandlåde- och lågstadienivå här… det passar inte för vuxna människor.

    Egocentrisk är ett adjektiv. Så är även elak, missunnsam, baktalande, snorkig och underlig. Fast slår man upp MIA i ordboken hittar jag inget av orden i beskrivningen av dig. Jag hittar dem däremot på andra platser.

  2. En Madame Väs (Sir väs) som har viskat massa åsikter i örat på han, i smyg i bakgrunden. Inte mycket man kan göra då… Blir lite irriterad på de båda två, elaka jädra människor. Vet du va Mia, de förtjänar verkligen varann! Du förtjänar någon som är bättre än så för du är bättre än så!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s