Tårfri dag

I torsdags kom den, första dagen sedan 28 juni jag inte har gråtit.

Jag vet inte vad som hände eller vad som inte hände men tårarna kom inte. R var hemma så det var inte att vi inte konfronterades. I och för sig kompenserade jag rejält igår- då tillbringade jag morgonen med att gråta. Jag vet inte vad vi pratade om- antagligen det vanliga. Att han ser fram emot att jag flyttar, att mitt agerande har förstört den sammhörighet vi hade, att jag tror att han förstår det jag säger och så tolkar han det helt annorlunda än vad jag vill ha fram.

Nu är det fem veckor tills jag flyttar. Jag både ser fram emot det och skräms av framtiden. Rädslan att vara ensam, att mista min bäste vän helt och hållet och att inte vara behövd.

I torsdags började jag en golfkurs. Eftersom jag är rädd för att bi ensam, att tillbringa helger själv tänkte jag att spela golf kunde vara en bra sak. Då kan man fördriva många timmar på helgerna utan att känna sig utanför. Det är bara att konstatera att jag inte blir någon Tiger Woods (när det gäller golf… och inte heller otroheten*s*)men jag fick i väg två svingar 80 meter med det rätta ”klonget” i bollen:-)

Annonser

En kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s